Av Nilsson, Lennart
Allmän barnvaccination mot kikhosta återinfördes i Sverige 1996 och sedan dess har antalet rapporterade fall av kikhosta minskat dramatiskt. Sjukdomen förekommer dock fortfarande bland ovaccinerade spädbarn och bland ungdomar och vuxna. Den högsta sjukdomsincidensen i Sverige ses bland spädbarn under sex månaders ålder. Kikhosta är en allvarlig och livshotande sjukdom för spädbarn och hårdast drabbas de allra yngsta som inte har fått sin första vaccindos vid tre månaders ålder. Drygt 70 procent av dem som insjuknar behöver sjukhusvård. Flera länder har under de senaste åren rapporterat en ökning av kikhostefall i befolkningen och dödsfall på grund av kikhosta hos spädbarn. För att minska sjukdomsbördan hos spädbarnen har rekommendationer i dessa länder innefattat vaccination av vuxna runt det nyfödda barnet (kokongvaccination), vaccination av modern under sista trimestern av graviditeten och vaccination av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessutom har man i vissa länder rekommenderat vaccination av vuxna vart tionde år. Folkhälsomyndigheten har gjort en systematisk litteraturöversikt med syfte att finna evidens enligt GRADE-metodiken för preventiva strategier som minskar förekomsten av kikhosta hos barn yngre än sex månader. De preventiva strategier som har utvärderats är a) striktare följsamhet till tidpunkten för eller tidigareläggning av första vaccindosen, b) neonatal vaccination, c) kokongvaccination, d) vaccination av gravida, e) vaccination vid 4–7 års ålder, f) vaccination vid 13–19 års ålder, och g) postexpositionsprofylax med antibiotika