En utvärdering av Fortes och Rehsams forskningsprogram 2016–2024
Av Aronsson, Gunnar
Mot bakgrund av den kraftiga uppgången i sjukfrånvaro kring sekelskiftet, tog regering och myndigheter ett antal initiativ för att genom olika rehabiliteringsinsatser reducera kostnaderna för sjukförsäkringen och korta tiden för återgång i arbete (Return-To-Work, RTW). Ett omfattande sådant initiativ var rehabiliteringsgarantin. Regeringen avsatte senare också medel för ett forskningsprogram, Rehsam (Rehabilitering och samordning 2009), för kunskapsutveckling och utveckling av evidensbaserade behandlingsmetoder. En genomförd kunskapssammanställning av den internationella forskningen kring RTW och slutsatserna i utvärderingen av Rehsam-projekten överensstämde i stora drag; insatser på arbetsplatsen är mer effektiva för återgång i arbete än andra enskilda insatser eller sedvanlig behandling. Frågor om vilka specifika insatser som är mest effektiva, exakt när de bör sättas in och när de förväntas ge bäst resultat fick dock inget klart svar i utvärderingen av forskningsprojekten. Regeringen gav 2016 Forte uppdraget att fortsätta med Rehsam-programmet, vilket resulterade i två utlysningar: Rehabilitering vid sjukskrivning (2016) och Att förebygga sjukskrivning och främja återgång i arbete (2017). Dessa kom att benämnas Rehsam 2 och genomfördes i samverkan med Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Regioner. Forskningsprojekten skulle anknyta till Rehsam 1 och bidra till kunskap om effektiva metoder för behandling och rehabilitering av personer som är sjukskrivna till följd av psykisk (till exempel depression, ångestsyndrom och stressreaktioner) eller muskuloskeletal ohälsa (till exempel icke specificerad långvarig smärta i nacke, rygg, armar och axlar). Ett krav med anledning av resultaten från Rehsam 1, liksom från annan forskning, var att insatserna också skulle omfatta arbetsplatsen och utgå från en multimodal behandlingsmodell. För att uppnå jämförbarhet skulle beviljade projekt använda sig av vissa utfallsmått för återgång i arbete som Försäkringskassan hade tagit fram. Resultat Denna utvärdering är baserad på projektens slutrapporter till Forte och utgör en utvärdering av de elva forskningsprojekt som finansierades inom ramen för Rehsam 2. Sex projekt beviljades medel i omgång 2017–2020 och fem 2018–2021. Av de elva projekten gällde åtta psykisk, två muskuloskeletal och ett projekt både psykisk och muskuloskeletal ohälsa. Åtta av dessa var randomiserade kontrollerade studier (RCT-projekt). fyra projekt hade minst tolv månaders uppföljningstid, ett projekt sex månader och för två projekt saknas uppgift om uppföljningstid. Ett projekt har fått förlängd tid för slutrapportering och är i skrivande stund inte slutredovisat. Slutrapporterna följer ett enhetligt mönster men är mycket kortfattade och flertalet saknar viktiga uppgifter om metodik, vilket utgjort ett problem och hinder för mer nyanserade bedömningar och konkreta slutsatser om projektens vetenskapliga kvalitet. Kvalitetsbedömningen och kategoriseringen är av jämförelseskäl densamma som användes i Rehsam 1-utvärderingen och i enlighet med metodrekommendationer från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Projekten i Rehsam 2-programmet hade precis som i Rehsam 1 svårt att rekrytera deltagare, vilket ledde till att de förlängdes in på 2020 och kom att påverkas av Covid 19-pandemin. Av de sju slutrapporterade RCT-projekten inom Rehsam 2 har ett bedömts vara av hög vetenskaplig kvalitet, fem av medelhög kvalitet och ett av låg kvalitet. Flertalet av projekten drevs utifrån en multimodal behandlingsmodell med inslag av olika vårdinsatser i samarbete med patienten och en rehabkoordinator. Arbetsplatsinslagen i interventionerna är allmänt och ofullständigt beskrivna i de kortfattade slutrapporterna men verkar ha varit mycket begränsade och handlar om samtal snarare än om substantiella individcentrerade förändringar på arbetsplatsen. Ingen av de sju slutrapporterade RCT-studierna visar några signifikanta positiva effekter vad gäller sjukfrånvaro, varken vid psykisk eller muskuloskeletal ohälsa. Vissa positiva effekter på symptombilden kunde dock observeras. Ett genomgående problem för projekten har varit att rekrytera deltagare, särskilt i samband med Covid 19- pandemin. Pandemin ledde också till att kontakterna med arbetsplatserna försvårades av de restriktioner som gällde för att begränsa smittspridningen. Slutsatser De i huvudsak negativa resultaten i Rehsam 2-projekten står i kontrast till tidigare studier och till en nyligen genomförd översikt av översikter kring insatser som främjar sjukskrivna personers återgång i arbete (Aronsson & Lundberg, 2025). Översikten baseras bland annat på fler än 150 randomiserade kontrollerade originalstudier, där aktiva interventioner för RTW utvärderats. Där framkommer starkt stöd för att multimodala behandlingar i kombination arbetsplatsinterventioner är effektiva för återgång i arbete. De negativa resultaten i Rehsam 2 står också i kontrast till en nyligen publicerad rapport från Försäkringskassan (2024) som visar att 66 procent av de sjukskrivna upplever att arbetet har bidragit till sjukskrivningen. Detta gäller i särskilt hög grad för personer med psykisk ohälsa, där 78 procent anger att stress och hög arbetsbelastning har bidragit till deras problem. Slutsatsen blir att kunskapsbidraget från Rehsam 2-satsningen, såsom det speglas i slutrapporterna, är begränsat. Möjliga förklaringar till de uteblivna förväntade positiva resultaten är att arbetsplatsinslagen i interventionerna varit för svaga och att svårigheterna att rekrytera deltagare lett till för små grupper, problem vilka kraftigt har förstärkts av Covid 19-pandemin. Projekten har däremot bidragit med kunskaper om hur deltagarna upplevt de olika rehabiliteringsinsatserna och vissa positiva hälsoeffekter har påvisats. Covid 19- pandemin ledde till långa förseningar i alla projekt vilket sannolikt spelat en roll för projektens till synes tunna resultat. Förlängda dispositionstider har varit bra men inte kunnat kompensera för spräckt tidsplanering. Uppdraget att utvärdera projekten var begränsat till projektens slutrapporter och den här utvärderingen är helt baserad på dessa. De bristfälliga sammanfattningarna, det utdragna tidsförloppet och det något nedslående resultatet var anledning till att vi undersökte om projekten genererat fler vetenskapliga publikationer än de som uppgavs i slutrapporterna. Resultatet visar att många av de Rehsam 2-finansierade forskarna fortsatte att arbeta med materialet också efter dispositionstidens utgång. Sökningar via Google Scholar visar att det i september 2024 publicerats minst 41 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter där Fortes Rehsam-utlysningar omnämndes som finansiär, vilket är betydligt fler än vad som redovisas i sammanfattningarna. Kompletteringen ger en mer rättvisande bild av Rehsam 2 än vad som framgår av slutrapporterna