Situationella mönster och samhällskonsekvenser
Av Ceccato, Vania
Syftet med studien är att kartlägga de situationer där cannabisanvändning och överlåtelse skeri Stockholmsregionen. Vi undersöker också kopplingen mellan cannabisrelaterade brott ochsamhällskonsekvenser på lokal nivå, till exempel på bostadsmarknaden.Med hjälp av data från Polisregion Stockholms polisregister undersöker vi om brotten hadehögre sannolikhet att ske i särskilda stadsmiljöer. Dessutom rapporterar vi tidsmässiga ochrumsliga egenskaper av alla cannabisrelaterade brott i Stockholmsregionen (bruk, innehav ochhandel) med hjälp av registerdata från Polisens nationellt forensiskt centrum (NFC), som täckeråren 2019–2020. Studien utnyttjar geografiska informationssystem (GIS) och spatialaregressionsmodeller (i) för en bättre förståelse för geografin av cannabisrelaterade brott. Olikaoffentliga typer av markanvändning (t.ex. parker, transportknutpunkter och skolor) ställs ocksåi relation till cannabisrelaterade brott, efter att ha kontrollerat för demografiska,socioekonomiska och lokaliseringsbaserade faktorer. Vi avslutar rapporten med ett antal rekommendationer för både forskning och praktik. Eftersomcannabisinnehav och langning inte visar samma brottsgeografi, är det viktigt att komma ihågatt åtgärder behöver vara specifika för de olika brotten. När det gäller langning är en ökadnaturlig övervakning och tillsyn av de platser där brotten sker en viktig del av detcannabisförebyggande arbetet. Även platsansvariga, som hyresvärdar, skolpersonal ochstationspersonal, kan påverka såväl privata som offentliga miljöer där cannabisbrott sker.Tillgång och efterfrågan av cannabis finns alltså på olika platser, vilket är viktiga pusselbitarför brottsförebyggande arbete och bevakning. Långsiktiga satsningar på områden med högbrottslighet är också viktiga för att förebygga förfallspiralen, som annars förstärker de socialaproblemen som redan finns i dessa områden