En kunskapssammanställning inför planering, konstruktion och skötsel av cykelleder för turisttrafik sommartid i Norr- och Västerbotten
Av Berggård, Glenn
Intresset för att färdas på cykel ökar i Sverige och i Europa. Allt fler cyklar året runt. Betydelsen av att skapa stråk för cykeltrafik som kan medge en större trygghet och möjlighet att uppleva natur och olika sevärdheter har därigenom ökat de senaste åren. Dessa stråk kan byggas upp av utrymmen på olika befintliga/tidigare befintliga vägar, skogbilvägar, övriga enskilda vägar, mm. I denna rapport redovisas exempel på möjliga lösningar för att utveckla befintliga gång-, cykel och bilvägnät till att bli sammanhängande cykelvägnät för främst turisttrafik sommartid.Planeringen för cykelleder bör ske samordnat med inventering av, och planering för, ett utbud av aktiviteter, boenden och restauranger/matställen på lämpliga etappavstånd längs cykellederna. Cykelleder kan planeras som blandtrafikstråk och separata cykelvägar. Vid blandtrafik kan det vid större trafikflöden vara önskvärt med markerade cykelfält. De separata cykelvägarna kan planeras för åretruntbruk eller utan krav på vinterunderhåll, som så kallad sommarcykelväg. Sommarcykelvägarna = gång- och cykelstig och deras utformning kan avgöras från fall till fall. Oberoende av vilken bärighet man bygger för kan man minska framtida underhållsbehovet genom att använda sig av fiberduk i konstruktionen för att skilja olika material. Fiberduk kan användas både mellan olika materiallager och längs sidorna för att undvika inträngande rötter.Avrinning skall beaktas både i längsled och i sidled. Omgivande mark bör luta från cykelvägen så inte cykelvägen fungerar som dräneringsledning för omgivningen Genom att nyttja anläggningsmaterial som finns på plats och omsorgsfullt val av dragning av cykelstigen kan behovet av externt material och tranporter hållas ner vilket leder till lägre byggtekniska kostnader än konventionellt vägbyggande. Genom terränganpassad dragning kan man också minska behovet av massförflyttning längs väglinjen för cykelstigen. Färre skärningar genom höjdpassager och färre utfyllnader för att överbrygga sänkor/dalar. Enklare vägar/stigar utformas också med hänsyn till vem/vilka som skall trafikera dem och ofta inne i vegetationen där inte bara bredden utan även höjden till ovanförliggande hinder skall beaktas. Enklare utformningar av passager över vattendrag för gång- och cykelstigar kan utformas med lokalt material. För lite mer allmänna cykelvägar redovisa exempel på olika typer av brout-formningar. Genom att inledningsvis arbeta med att binda ihop befintliga vägar med sammanbindande stigar med lokala byggnadsmaterial kan kostnadseffektiva längre stråk etableras. Detta kan ske genom samverkan med markägare, skogsbilvägsägare, kommuner och regionala aktörer. Genom en succesiv utbyggnad med standardförbättringar avseende både dragning av väglinje och förbättrad byggnadsteknisk standard kan på sikt ett högkvalitativt cykelstråk över kommun- och länsgränserna skapas. Ett stråk som blir lokalt, regionalt, nationellt och internationellt attraktivt!