Av Bergqvist, Erik
Tid, änglar och en girig längtan efter verklighet Sädesfält, abstrakta berg, tomma hotell.Svalg före formen, före all nåd. Ohörbartstrilande salt. Ansikten undrande skörastenar klara som tankar om tingen då deframträder i det meningstömdas lugnaljus. Något i mig har fallit och ska intefalla mer. Det är bara en utsaga. Forceradledighet under markiserna. Ords dimma.På den gapande fisken krälar steklarna.I Erik Bergqvists nya dikter träder världen fram i mättade bilder, på en gång tömd och fylld av oklar betydelse, ”som badorter i romaner ingen längre läser”. En ängel rör sig genom texten. Eller är ängeln i själva verket regn? Eller tid? Det ofullkomliga sätter världen och dikten i rörelse, i en girig längtan efter verklighet. Ett slags nåd finns i detaljerna, i det som försvinner men är här ännu en stund. Som på genomresa, i övergångsformer, blir fenomenen synliga – de märkliga och de vanliga –, om vilka en dikt borde skrivas. ”... en av Sveriges riktigt angelägna poeter.”– Svenska Dagbladet Omslagsformgivare:Johan Melbi [Elib]