Extended Rapid Assessment Survey – eRAS
Av Bergkvist, Johanna
Marine Monitoring AB har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten testat och utvärderat metoder för löpande övervakning av marina främmande arter i hamnar, med huvudsyftet att tidigt upptäcka introduktion av främmande arter i landet. Sedan tidigare finns ett fältprotokoll för inventering av främmande arter inför dispensprövning enligt barlastvattenkonventionen och havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. I denna rapport testas en mer tids- och kostnadseffektiv metod. Metoden kallas för Rapid Assessment Survey (RAS) och ingår som en av flera metoder i Helcoms övervakningsprogram för främmande arter. Provtagningen fokuserar på hårdbottenorganismer och lokaler som prioriteras är hamnar, marinor och vattenbruksanläggningar, alla är ”hotspots” för introduktion av främmande arter. RAS kan även utökas till att innefatta artificiella habitat och påväxtpaneler och kallas då extended Rapid Assessment Survey (eRAS). Det är den utökade undersökningen som testats här. Då metoden tagits fram för Östersjön fokuserades undersökningen till Östersjön. De besökta lokalerna är Nynäshamns hamn och gästhamn samt Bullandö marina. På västkusten besöktes råoljehamnen i Brofjorden i Lysekil. Totalt dokumenterades 84 taxa varav sju anses vara främmande för svenska vatten: slät havstulpan (Amphibalanus improvisus), havsborstmasken Boccardiella ligerica, hydrozoen Cordylophora caspia, havsborstmasken Marenzelleria sp., sandmussla (Mya arenaria), svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) och nyazeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). En del av dessa arter har funnits i svenska vatten sedan lång tid tillbaka. Metoderna som använts fungerade generellt bra, men det är viktigt att vara medveten om förutsättningarna för metoderna. Då fokus ligger på hårdbottenorganismer riskerar vissa grupper att överses. Detta gäller framförallt plankton och bottenfauna i sediment. En svårighet var tillgång till hårdbottenytor i de stora hamnarna. För att det ska vara tids- och kostnadseffektivt ställs krav på utföraren, framförallt krävs taxonomisk kunskap och kännedom om den inhemska floran och faunan. Provtagningen går troligen snabbare med tiden om den upprepas i samma hamnar. Utökningen från RAS till eRAS ledde sannolikt till att fler främmande arter hittades. Därför rekommenderar vi att eRAS används för framtida övervakning. Val av undersökningslokaler bör ske efter bedömning av risk för introduktion av främmande arter med hjälp av spridningsmodeller utifrån naturlig spridning, vektorer och spridningsvägar för mänsklig spridning. Dessutom behöver man värdera resultat av tidigare undersökningar och göra expertbedömningar